Herdaminne Åker 20 Bent Bergvall 1802-34. Född i Berga den 25 juni 1751 (ej 1750), son till bonden Mårten Bergvall i Ingelstad och Helena Lindquist. Skol. i Växjö 1760, stud. i Lund 1769, disp. 1773 (om vedbesparande kokningssätt, pres. C. Trozelius) och 1790 (de Zacharia muto vix surdo, Luc. 1: 20. 62, pres. G. Sommelius), magister sistn. år, prv. 16/11 1774, komm. i Tånnö 1778, pastoralex. 1790, kh. i Sandseryd 1793, tilltr. s.å., och här 1802, tilltr. s. å., prost 1816, tjänstledig 1821. Död den 1 maj 1834. B. blev moderlös vid 5 och faderlös vid 13 års ålder. Under många umbäranden måste han draga sig fram vid skolan och akademien. Förvärvande av magistergraden nödgades han uppskjuta, tills han genom prästerlig tjänstgöring hunnit spara samman medel därtill. Sedan han blivit komm. i Tånnö och kort därefter ingått äktenskap, slocknade hans hopp att åter få besöka akademien. Men en besynnerlig händelse beredde honom därtill möjlighet. Från sitt rum i bostället Torget nära Värnamo kyrka såg han en dag en folkhop, som samlats kring en grann vagn på den förbilöpande landsvägen. Då han efterforskade, vad som var å färde, fick han svaret, att det var en utlänning, som kört av axeln på sin vagn men att ingen kunde förstå, vad han sade. B. tilltalade då främlingen på latin, vilket denne med ledighet besvarade. Han omtalade, att han vore romersk kardinal och stadd på resa som sändebud till Gustaf III:s hov. Nu drog B. försorg om att vagnen blev lagad, medan den resande ett par dagar på det bästa undfägnades i det ringa kaplanstjället. Alldeles hänförd över den svenska gästfriheten, som kardinalen icke fick återgälda, lovade han att framdeles hava B. i minne. Han höll ock sitt löfte. Framkommen till Stockholm berömde han inför konungen det svenska prästerskapet bildning och lär dom, varpå han anförde kaplanen i Tånnö som ett lysande exempel. Samtidigt uttalade han sin önskan, att tillfälle måtte beredas denne att vid akademien fortsätta sina avbrutna studier och vinna bättre befordran. Kort därefter fick B. mottaga ett rekommenderat brev, innehållande en större penningsumma jämte konungens nådiga befallning, att han snarast måtte begiva sig till Lund. Efter 16 års bortovaro åter vände han nu dit, disputerade för andra gången och blev magister. Ehuru man i domkapitlet icke hade något att anmärka på B :s vandel eller pastoralvård, lär den katolske kardinalens favoriserande av honom där icke setts med blida ögon. Detta skall mer än en gång ha visat sig och t. o. m. kommit till uttryck vid visitationen i Åker 1806, då biskopen på grund av en småsak underlät att hedra B. med prosttiteln. Härom berättar J. E. Lagergren: Genom notarien visste man, att den 13-årige kyrkoherden var ämnad att vid detta tillfälle utnämnas till prost, och alla voro därom säkra. Men vid bordet hade man fjäsat litet för mycket vid biskopens couvert och därvid av full välmening framsatt en gammaldags grann pokal, vida större än de andra glasen. Man såg genast att detta misshagade den annars så lugne Mörner, och märkte det så mycket tydligare, då biskopen begärde att få byta glas med värden, för vilken pokalen bättre passade, emedan det vore han, som skulle dricka gästerna till. Händelsen hade en elastisk verkan på hela laget, så att konversationen icke kunde komma rätt i gång, och dysterheten ökades än mera, då efter måltidens slut, innan skålarna kommit rätt i gång, biskopen helt tvärt sköt stolen från bordet och Bergvall fick ännu i 10 år vänta på sin prostefullmakt. Men även biskopen fick röna ett icke obetydligt obehag av denna händelse genom en kvick och fritalig person, som alls icke sorterade under biskopen, men vars fina satir hårt gisslade prelaten. Detta allt enligt flere trovärdiga personers utsago, som voro närvarande vid lillfället. Sedan B. 1802 blivit kh. i Åker, sökte han aldrig någon annan tjänst säger en minnestecknare, "genom en jämn och drivande verksamhet och många goda anstalter". Sitt boställe bebyggde han med en ny sätesbyggnad och anlade däromkring trädgård. Lycklig predikant var han ock för sitt älskvärda sätt, av åhörarna mycket avhållen. Han liknade "Nathanael i gudsfruktan och Job i beprövelser och ståndiaktighet. De många barnen och den ringa lönen gjorde brödet ofta knappt. Men barnen voro hans glädje och lycka, och sedan de från hemmets torvtiga villkor nått välstånd ute i världen, återgäldade de rikligen föräldrarnas kärlek. Då dessa midsommardagen 1829 i Åkers kyrka firade sitt guldbröllop stodo kring altaret 18 barnbarn i vita dräkter och med gröna kransar på sina huvuden, en syn, som hos folket vållade glädjetårar. B. hade ett glatt lynne och en ovanligt god hälsa, så att han även som tjänstledig i regel predikade varannan söndag. Läsning av andaktsböcker utgjor de på ålderdomen hans käraste sysselsättning. Vid sin död var han till levnadsåren den andre och som präst den äldste bland sina ståndsbröder i stiftet. (C. E. Bexell: Likpredikan vid prosten B. Bergvalls begravning d. 16 maj 1834. Jönk. s. å. J. J. Lagergren: Tal, då prosten B. Bergvalls och dess maka fru Anna C. Bergvalls guldbröllop firades i Åkers kyrka den 24 juni 1829. Jönk. 1830. Lag. saml. KB).

Gift 19/3 1779 med Anna Christina Rubin, f. 14/3 (?) 1755, död 15/3 1831, dotter till komm. i Tånnö Christopher Rubin.

Barn: - Brita Ulrica, f. 5/9 1780, gift. med guldslagareåldermannen Wolfram i Stockholm. - Mårten Christoffer f. 30/3 1782, kh. i Hedvig Eleonora förs. i Stockholm, f i Paris 5/3 1852 (fader till August Blanche) - Eva Catharina, f. 28/6 1785. gift 1)1814 med kh. i Stengårdshult Eric Stenholm; 2) 1824 med kh. i Floby Anders Erik Forssblad. - Sven Anders, f. 25/2 1786, stud. i Lund 1806, svagsint, innebränd på Växjö hospital jämte 7 andra personer 15/4 1824. - Magdalena, f. 10/7 1788, död 3/6 1842, gift. 1814 med brukspatronen Anders Åkerlund på Älgebo i Åker. - Elin Agneta, f. 1790, död späd. - Johanna Helena, f. 6/7 1795, gift med kh. i Fryele Jonas Ljungberg. - Märtha Christina. f. 6/5 1798, död 1873. gift med kh i ärkestiftet Sven Peter Ågren. - Anna Emanuela, f. 10/7 1803, död 3/3 1864, gift med fabrikören Lundström i Ölmestad, Reftele. - Tre söner och en dotter dogo före 1802. Tryckt skrift: - Theses miseellaneæ för pastoralexamen. Växjö 1790.